Vad är ett beroende?
Beroende medför en kronisk förändring av hjärnans belöningssystem. Belöningssystemet har i uppgift att motivera oss och ger oss en känsla av välmående när vi gör, ser eller äter specifika saker. Dessa handlingar kopplas till vårt minne. Vi vill ha mer.
Förändringen i belöningssystemet innebär kortfattat att personen, i takt med att bruket ökar, i allt högre grad bara känner välmående under själva ”ruset”. Efter ett tag utvecklas tolerans, vilket innebär att personen måste öka ”dosen” för att uppnå samma känsla av välmående. Detta leder också till att känslan av olust (abstinens) ökar vid uppehåll. När beroendet byggs upp tappar personen kontrollen över sina egna tankar och handlingar, vilket får psykologiska, sociala, existentiella och ofta även medicinska konsekvenser. Till slut kan känslan av välmående helt upphöra, och endast de negativa känslorna kvarstår. Depression, ångest, tankar om suicid och andra former av psykisk ohälsa är vanliga.
Utöver förändringarna i belöningssystemet och de konsekvenser det medför, innebär bruk av olika substanser en ökad risk för en mängd olika skador och sjukdomar. Permanenta skador på hjärna, hjärta och andra organ är vanliga vid långvarigt bruk. Vid berusning ökar även risken att skada sig sig själv, och andra, i olika former av olyckor.
Orsakerna bakom beroende är ofta komplexa och varierar från en person till en annan. Många börjar spela, dricka eller droga för att fly från smärta, ångest och andra starka negativa känslor. För en del börjar problemen när de vinner en storvinst, för andra när de drabbas av stark sorg eller smärta. I modern forskning har man även hittat ärftliga faktorer.
Oavsett bakomliggande orsaker kan man bli fri från sitt beroende och hitta tillbaka till ett bra mående. Personer med beroendeproblematik har ofta en mycket negativ självbild och ser sig själva som misslyckade, med begränsad möjlighet att förändras. För att bryta den bilden krävs det att man utmanar och förändrar beteenden och tankebanor, skaffar sig insikt om hur man fungerar, vad man behöver för att må bra samt motivation, och lite mod, att förändras. Kortfattat handlar det om att lära sig själv att må bra. Att söka både professionell hjälp och deltaga i självhjälpsgrupper ger goda förutsättningar till en lyckad behandling och återgång till ett nyktert, bra och meningsfullt liv.
Diagnostik och olika termer:
Begreppen ”missbruk” och ”beroende” är väl förankrade i vårt samhälle och har länge varit de begrepp som använts för att ställa diagnos. Kortfattat innebär ett missbruk att bruket medför negativa sociala konsekvenser för individen. För att klassas som beroende krävs det, utöver de sociala konsekvenserna, att individen uppvisar psykiska och fysiska symtom, exempelvis kontrollförlust, ökad tolerans och abstinens vid avhållsamhet.
I senaste versionen av psykiatrins diagnostiska manual, DSM-5, har missbruk och beroende av alkohol, läkemedel, tobak och narkotika samlats under diagnosen ”substansbrukssyndrom”. Missbruk och beroende av spel om pengar klassas som ”hasardspelsyndrom”. För att diagnos ska kunna ställas måste grundkriteriet, ”ett bruk som ger kliniskt signifikant funktionsnedsättning eller lidande” vara uppfyllt. Utöver grundkriteriet ställs diagnos med utgångspunkt i hur många övriga kriterier (exempelvis Upptagenhet, Tolerans, Kontrollförlust, Abstinens, Flykt, Lögner och Sociala konsekvenser) man uppfyller. Diagnos ställs i tre olika grader av substansbruks- eller hasardspelsyndrom: lindrigt, medelsvårt och svårt.
Hur märker man att någon är beroende av något?
En person som hamnar i beroende försöker ofta dölja sin problematik och sitt mående. Spelberoende är särskilt lätt att dölja för omgivningen, vilket betyder att det för en anhörig kan vara svårt att upptäcka. Vanliga synliga tecken hos personer som hamnat i beroende kan vara:
– sämre psykisk hälsa: nedstämdhet, stress och förändringar i sinnesstämningen
– ett beteende där personen ofta verkar ”frånvarande” och tänker på annat
– ökad isolering och bortprioritering av fritidsaktiviteter och sociala sammanhang
– sömnproblem och minskad ork eller trötthet
– dricker ofta, luktar alkohol
– kanyler finns i hemmet, sår och blåmärken på kroppen
– minnesförlust, koncentrationssvårigheter och förvirrat beteende
– irritation och ilska, snabba humörsvängningar
– ökat fokus på pengar, skulder och/eller hemlighållande av den egna ekonomin
– lögner, bortförklaringar och ursäkter
– mycket tid ägnas framför mobil och/eller dator
Påverkan av narkotika kan visa sig på många olika sätt, exempelvis: förminskade eller förstorade pupiller, tics, viktminskning, avsaknad av aptit, skakningar och misstänksamhet. På Internetmedicin kan ni hitta en kort sammanfattning.
Statistik:
- 4,3 procent (352,000 personer) av den vuxna svenska befolkningen beräknas ha någon form spelproblematik. 128 000 personer beräknas leva tillsammans med någon med spelproblem. Av dessa är 39,000 barn i åldern 0-18 år:
- 70% av satsade pengar på poker, spelautomater och kasinospel kommer från problemspelare.
- År 2021 uppfyllde 11% av den svenska befolkningen i åldrarna 17-84 år kriterierna för alkoholbrukssyndrom, där majoriteten hade problem av den mildare graden. Samma år uppfyllde 1,6 procent av befolkningen kriterierna för ett substansbrukssyndrom av narkotikaklassade preparat och/eller icke-förskrivna narkotikaklassade läkemedel.
- Vart femte dödsfall under 65 år kan kopplas till bruk av alkohol, narkotika eller tobaksrökning (år 2022).
- År 2020 omsatte den svenska spelmarknaden 23,5 miljarder kronor. Hälften av intäkterna kommer från 3% av spelarna (statistik hämtad från Folkhälsomyndigheten och Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning).
- Dödligheten i suicid bland personer med spelberoendediagnos är 15 gånger högre än hos befolkningen i övrigt.
Visste du att:
- Spelberoende sedan 2018 är inskrivet i både Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL)? Det innebär ett utökat ansvar för kommuner och regioner att förebygga, motverka och behandla spelberoende, i samma omfattning som för alkohol- och drogberoende. Personer med spelberoende har idag, även de, rätt till kostnadsfri behandling i sin hemkommun.
- Det finns flera ideella organisationer som erbjuder hjälp till spelberoende? Spelberoendes Riksförbund, Gamblers Anonymous (GA) och Spelberoendegruppen anordnar självhjälpsmöten i sina föreningar runt om i landet. I Värmland finns Spelberoendes Förening Karlstad och GA Karlstad.
- Den första självhjälpsgruppen för personer med alkoholproblem, Alcoholics Anonymous (AA), bildades redan år 1935? De första svenska grupperna startades år 1956, i Stockholm och Göteborg.
- Tolvstegsprogrammet, som personerna bakom AA skapade, idag används i över 30 olika typer av självhjälpsgrupper? I Sverige kan man få kostnadsfri hjälp hos bland andra Anonyma Alkoholister (AA), Anonyma Kokainister (CA), Anonyma Narkomaner (NA), Anonyma Spelare (GA), Anonyma Matmissbrukare (FAA), Anonyma Sexmissbrukare (SAA). Det finns även självhjälpsgrupper för anhöriga till personer med beroendeproblematik, exempelvis Al-Anon (för familj och vänner) och Alateen (för ungdomar).
- De allra flesta självhjälpsgrupper idag erbjuder digitala möten? Man behöver alltså inte besöka en specifik plats för att delta i möten, utan ansluta via dator eller mobil var man än befinner sig. Se länkar till respektive grupp (ovan) för mer info.